Under fyra år har Alatest gått från att vara en startup till ett bolag med 20 anställda. De har precis öppnat ett nytt säljkontor i Berlin och nu står New York på tur.

Idén kom när en av grundarna, Arie Struik, skulle köpa en videokamera till sin son, och ville ta reda på vilken som var bäst.

– Han ville täcka in hela marknaden och det var extremt många sajter att surfa in på och det visade sig vara svårt att jämföra betygen, berättar vice vdn och medgrundaren Peter Björk.

Ur det föddes tanken på en produktjämförelsesajt med samlade tester. Och när de forna Spraykollegorna Peter och Arie träffades igen några år senare kom idén upp igen.

– Arie satsade en grundplåt av pengar från en tidigare anställning. Det var mycket på gång inom webb och vi var inne i den andra vågen med bra webbappliktioner, säger Peter Björk.

Idén gick ut på att samla in och sammanställa produkttester.  Olika betygsskalor har de översatt till sitt eget index som är en 100-gradig skala.

– Vår tvist är att informera om produktkvalitet. Det bästa sättet att ta reda på det är att se var experter och användare tycker, säger Peter Björk.

Båda kände att de under åren hade samlat på sig erfarenheter av hur man på bästa sätt startar ett nytt bolag.

– Vi använder billig arbetskraft från andra ställen än Sverige. Vi har sedan start arbetat med duktiga personer i Kina. Vi har ringt via Skype och vår tekniska plattform är helt open source-baserad. Skulle vi gått till Microsoft skulle vi förmodligen betalat ett antal miljoner bara i licenser.

Peter Björk uppskattar att den tekniska plattformen i dag har kostat omkring en miljon kronor.

Alatest har från början haft ett internationellt fokus, men att de utgår från Sverige tycker Peter Björk är en stor fördel.

– Svenska hemmamarknaden är så liten, så den blir aldrig den viktigaste marknaden för oss. Om man ser på ett tyskt bolag till exempel så har de fullt upp med sin hemmamarknad som är jättestor.

En annan fördel har varit "fördomen" att svenskar är lätta att ha att göra med.

Nackdelarna är det svenska klimatet, i dubbel bemärkelse.

– I Sverige ser man på entreprenörer lite som: "din stackare,  tar du inte ut någon lön”. I USA däremot, blir man betraktad som en hjälte i samhället.

– En annan nackdel är svenska klimatet eftersom vi letar efter internationell arbetskraft.

Skatteregler har också varit en bromskloss, när Alatest i början ville låta medarbetarna få ta del av aktier och optioner. 

– Det är skattemässigt väldigt svårt att genomföra, säger Peter Björk, som trots det erbjöd de tidiga medarbetarna optioner i bolaget.

På Stockholmskontoret är det officiella språket engelska. Ett naturligt beslut med anställda från bland annat Frankrike, Japan och Holland.

Peter Björk ser det som en konkurrensfördel att satsa på att anställa personer som inte pratar svenska och som därmed kan ha svårare att få jobb på andra svenska bolag. Han tycker också att det är kul att på så sätt fånga upp utländska studenter som läst på exempelvis KTH och ge dem en möjlighet att stanna kvar i Sverige.

I början visade sig just rekryteringen vara ett oväntat hinder.

– Att hitta folk är jättesvårt som startup. Vi var lite naiva och trodde att alla skulle vilja vara med bara vi berättade om vår idé, säger han.

Nu är dock läget ett helt annat. Peter Björk menar att de har haft extremt bra tajming i mycket. De startade bolaget under en högkonjunktur, vilket gjorde att det var lätt att våga satsa. När de väl tog in en investering i mångmiljonklassen var det bara några månader före kraschen.

Och lågkonjunkturen sätter dem i ett bättre läge när de nu står inför nyrekryteringar.

– I dag får vi helt andra ansökningar från folk som vill jobba hos oss. När vi startade satt de som välbetalda konsulter eller på andra jobb som det var svårt att matcha. Men nu är läget ett annat.