Det var affärsjuristerna Bird & Bird som tillsammans med Dataspelsbranschen arrangerade ett finansieringsseminarium i tisdags. Målet var både berätta för finansiärer om den svenska spelbranschen och att låta finansiärer och jurister ge spelutvecklarna sin syn på saken.

Att det finns behov av finansiering råder det ingen tvekan om. Två av de största bolagen, Digital illusions och Massive, har löst frågan genom att bli uppköpta av Electronic arts respektive Ubisoft. Uppsalaföretaget Starbreeze med över 100 anställda är enda stora bolag som är börsnoterat.

– För oss har det fungerat väldigt bra, det var räddningen när vi hade ett riktigt mörkt år 2004. Utan att våra aktieägare hade trott på oss och vågat satsa hade vi nog inte överlevt, säger vd Johan Kristiansson.

Helt enkelt att vara spelutvecklare på en börs med krav på kvartalsrapporter är det dock inte.

– Vi har extremt hårda konfidentiella krav på oss från förlagen vi arbetar för. Vi får oftast inte berätta någonting om de spel vi håller på med, vilket kräver ett stort tålamod från aktieägarna.

Starbreeze arbetar med så kallade trippel-A spel, alltså stora och dyra produktioner som måste sälja stora volymer i butiker runt om i världen. Även den typen av spel är svåra att locka investerare till. Experten Howard Rubin från Bird & Birds Londonkontor kommer med trista besked.

– Problemet för spelvärlden är att det är så svårt att förutsäga hur bra ett spel kommer att sälja. En film går att göra prognos på redan innan inspelningen. Vet man att det finns med vissa kända skådespelare och vilken slags film det är, då vet man också ungefär hur bra filmen kommer att gå, säger han.

– Med spel finns ingen sådan försäkran. Inte heller finns det någon förhandsförsäljning av spel förrän strax innan det ska släppas. Dessutom är det oklart vilka värden det finns att investera i. Ofta äger ju inte ens utvecklaren det varumärke eller IP man arbetar med.

– För investerare blir det så stora risker att mycket komplicerade kontrakt måste skrivas. Det finns tyvärr ingen bra modell för investering i enstaka spelprojekt, inte på samma sätt som det gör inom filmvärlden.

Av de drygt 100 spelutvecklingsaktiebolag som finns i Sverige har ungefär 80 procent färre än 20 anställda. Här finns en hel del behov av finansiering, men också stora problem att ordna saken - åtminstone från riskkapitalbolag och stora investerare.

– Mitt råd är att gå den traditionella vägen, alltså att dra in kapital från vänner och bekantskapskrets. Dessutom finns ju alltid nudelfinansiering. Det är oftast bättre med mindre pengar än mer för små bolag, inget litet företag blir bättre av att få massa miljoner att handskas med för tidigt, säger Jimmy Tjärnlund från investmentbolaget One crown.

– När bolagen blir lite större är börsen ingen dum idé, där finns väldigt riskvilliga spelare som kan tänkas satsa.

Tjärnlund uttrycker också viss skepsis mot att investera i utvecklingsföretagen över huvud taget, av ungefär samma anledning som Howard Rubin.

På frågan om vilket bolag Johan Kristiansson från Starbreeze själv skulle rekommendera en investering i svarar han, något överraskande, ungefär i samma anda: Underleverantörerna till spelutvecklarna.

– Det finns flera väldigt intressanta svenska företag som Hansoft som gör projektledningssystem för spelutveckling eller Illuminate labs i Göteborg som gör program för ljusberäkning. Den typen av företag har en väldigt spännande marknad med stora möjligheter.