Tänk dig att skulle behöva betala skatt två gånger när du köper en bil. Först skulle du beskattas i tillverkningslandet och sedan i inköpslandet.
Du kan föreställa dig vilket ramaskri det skulle bli! Bilbranschen skulle dundra om att det är en katastrof för svensk fordonsindustri och politiker av olika färger skulle utlova kraftiga åtgärder.
Skatten på appar talas det däremot tyst om, trots att de faktiskt dubbelbeskattas. Låter det snurrigt? Så här ligger det till:
En app är som bekant ett program som används i en smartphone, till exempel Apple Iphone. Apparna säljs sällan direkt av tillverkaren utan via den digitala butik som finns inbyggd i telefonen. I Apples fall heter butiken App Store och ligger rent juridiskt inte i Sverige.
Apple säljer alltså en tjänst från sin butik i Luxemburg, och kunden betalar därför den luxemburgska momsen. Så här långt är allting rimligt.
Problemet är att svenska Skatteverket inte anser att appen har sålts i Luxemburg. När en svensk utvecklare säljer någonting till en kund tycker de att beskattningen ska ske i Sverige – och plötsligt blir det alltså dubbel skatt på appar.
App-utvecklaren Theodor Storm berättar på sin blogg om hur han bara får tre kronor i betalt när han säljer en app för 15 kronor (www.tstorm.se/blogg). Han har nu slutat ta betalt för sina appar - och tänker inte vidareutveckla dem. En liten svensk entreprenör har med andra ord slagits ut redan från start.
Nu är appar inte det enda exemplet på skattereglerna som inte passar i informationssamhället. Du som köper en pocketbok betalar exempelvis 6 procent moms medan du betalar 25 procent för en e-bok. Köper du papperstidningen PC för Alla är momsen 6 procent medan den är 25 procent för pdf-tidningen. Harry Potter-boken har 6 procent moms medan Harry Potter-spelet har 25 procent.
Att digitala medier beskattas hårdare än fysiska är en orättvisa som de flesta politiker säger sig vilja ändra, men än så länge har inget skett.
Naturligtvis kan man invända att dubbelbeskattningen på appar är ett ganska litet problem. Om en app kostar sju eller nio kronor har begränsad betydelse för konsumentens vilja att ta fram plånboken. På samma sätt är den höga skatten på elektroniska medier knappast något jättelikt hinder. Det säljs bara några hundra e-böcker om dagen, och det är helt andra saker som bromsar utvecklingen än 19 procentenheter i momsskillnad.
Men även om straffbeskattningen av appar och e-böcker inte får några stora praktiska konsekvenser så visar det på problem som kan bli gigantiskt. Våra politiker verkar inte förstå den nya tekniken och de fattar inte hur viktig tjänstesektorn är.
På sikt skulle en dubbelbeskattning av bilar faktiskt ha varit ett mindre problem än dubbelbeskattningen på appar. Det är inte Saab och andra biltillverkare som kan ge oss svenskar välstånd i framtiden. Välståndet skapas av tjänsteföretagen.
Exakt vilka möjligheter just svenska apptillverkare har att blir världsledande vet ingen i dag. Men att kväva dem genom att ta ut dubbel skatt är definitivt inte en politik för framtiden.
Du kan föreställa dig vilket ramaskri det skulle bli! Bilbranschen skulle dundra om att det är en katastrof för svensk fordonsindustri och politiker av olika färger skulle utlova kraftiga åtgärder.
Skatten på appar talas det däremot tyst om, trots att de faktiskt dubbelbeskattas. Låter det snurrigt? Så här ligger det till:
En app är som bekant ett program som används i en smartphone, till exempel Apple Iphone. Apparna säljs sällan direkt av tillverkaren utan via den digitala butik som finns inbyggd i telefonen. I Apples fall heter butiken App Store och ligger rent juridiskt inte i Sverige.
Apple säljer alltså en tjänst från sin butik i Luxemburg, och kunden betalar därför den luxemburgska momsen. Så här långt är allting rimligt.
Problemet är att svenska Skatteverket inte anser att appen har sålts i Luxemburg. När en svensk utvecklare säljer någonting till en kund tycker de att beskattningen ska ske i Sverige – och plötsligt blir det alltså dubbel skatt på appar.
App-utvecklaren Theodor Storm berättar på sin blogg om hur han bara får tre kronor i betalt när han säljer en app för 15 kronor (www.tstorm.se/blogg). Han har nu slutat ta betalt för sina appar - och tänker inte vidareutveckla dem. En liten svensk entreprenör har med andra ord slagits ut redan från start.
Nu är appar inte det enda exemplet på skattereglerna som inte passar i informationssamhället. Du som köper en pocketbok betalar exempelvis 6 procent moms medan du betalar 25 procent för en e-bok. Köper du papperstidningen PC för Alla är momsen 6 procent medan den är 25 procent för pdf-tidningen. Harry Potter-boken har 6 procent moms medan Harry Potter-spelet har 25 procent.
Att digitala medier beskattas hårdare än fysiska är en orättvisa som de flesta politiker säger sig vilja ändra, men än så länge har inget skett.
Naturligtvis kan man invända att dubbelbeskattningen på appar är ett ganska litet problem. Om en app kostar sju eller nio kronor har begränsad betydelse för konsumentens vilja att ta fram plånboken. På samma sätt är den höga skatten på elektroniska medier knappast något jättelikt hinder. Det säljs bara några hundra e-böcker om dagen, och det är helt andra saker som bromsar utvecklingen än 19 procentenheter i momsskillnad.
Men även om straffbeskattningen av appar och e-böcker inte får några stora praktiska konsekvenser så visar det på problem som kan bli gigantiskt. Våra politiker verkar inte förstå den nya tekniken och de fattar inte hur viktig tjänstesektorn är.
På sikt skulle en dubbelbeskattning av bilar faktiskt ha varit ett mindre problem än dubbelbeskattningen på appar. Det är inte Saab och andra biltillverkare som kan ge oss svenskar välstånd i framtiden. Välståndet skapas av tjänsteföretagen.
Exakt vilka möjligheter just svenska apptillverkare har att blir världsledande vet ingen i dag. Men att kväva dem genom att ta ut dubbel skatt är definitivt inte en politik för framtiden.
