Nuvarande skattesystem gynnar investeraren, men slår hårt mot entreprenören. I förlängningen innebär det att talanger med goda idéer hellre stannar i sin trygga anställning på storbolaget än bryter sig loss och satsar på sin idé.

Och skulle de trots allt ta steget, starta eget och få luft under vingarna – då pressas man av tunga skatter att sälja bolaget innan bygget är klart.

Det hävdar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, vd på Institutet för näringslivsforskning, och en av landets tyngsta auktoriteter på området.

– Enligt svensk sed och skattelagstiftning är det den som sitter på pengarna som ska ha de värden som skapas, inte den som sitter på kunskapen, det vill säga entreprenören. Entreprenören får en lön som beskattas med 67 procent, inklusive sociala avgifter.

Om entreprenören inte själv har tillräckligt tjock plånbok så denne själv kan stå för riskkapitalet går det inte att komma runt att han eller hon ersätts i form av lön som beskattas med 67 procent, säger Henrekson.

I stället förordar Magnus Henrekson ett system likt det i USA. Där har de utvecklat ett system med optioner som ger hög avkastning och stegvis ökat ägande om det går bra för bolaget. Det ökar incitamenten för entreprenören att satsa – och att fortsätta satsa och vara med och forma bolaget, även efter att investeraren går in med pengar.

I grund och botten är det en jämlikhetsreform, säger Magnus Henrekson.

– Du kan vara född i en by i Indien, vunnit ett stipendium och gått på bästa skolan i Calcutta och därifrån ta dig till Silicon Valley. Om du har ett driv och en idé finns det riskkapitalister där som vill ge dig pengar samt optioner som innebär att du till slut äger 20–30 procent av det företag du byggt upp. Du kan ta dig från den fattiga lerhyddan till att bli miljardär i Silicon Valley.

I Sverige däremot är det svårt att bygga upp ett nytt företag, få det att växa till sig och ta sig utomlands. Magnus Henrekson exemplifierar med it-branschen.

Det har funnits en rad lovande bolag med säte i Sverige – vars tekniker har hyllats – men som ändå försvunnit från kartan. Egentligen är det bara börsnoterade Axis – som utvecklar övervakningskameror och system till dessa – som lyckats hålla ut och växa sig riktigt stort.

– Med tanke på hur dåliga skatteregler vi har så är det så otroligt många som kommit fram och gjort bra grejor men de har inte lyft. Det har varit pekskärmar och färgprinters, och det har varit programbolag som jämförts med Oracle och SAP. Men alla har stannat i växten i brist på kapital och entreprenörskap.

Magnus Henrekson fortsätter:

– Företaget är ofta beroende av grundaren ganska länge och om de lämnar för tidigt så går det åt skogen. Tyvärr är det så att med svenska skatteregler så blir det rationellt för grundaren att försöka pressa ut ett högt pris när någonting är hett och så lämna alltihopa. Då behöver man bara betala 20 procent i vinstskatt.

Hittills har politikerna varit ganska ointresserade av att sänka ägarskatterna för entreprenörer, utan har hellre sänkt bolagsskatten. Men Magnus Henrekson tror att det kan vara på väg att vända.

– Man känner på sig när en sak ligger i tiden och jag tror inte det är omöjligt att det är på gång en ändring. Det finns en ganska stor konsensus om att svagheten i Sverige är att få små nya företag att växa sig stora och att vi får ut för lite av vår forskning och utveckling.