– Det känns jätteroligt. Jag har växt upp med Dices spel, bland annat Pinball dreams, och för mig har de alltid varit ledstjärnan i den svenska spelbranschen. Det var Dice som gjorde att svensk spelutveckling var något att räkna med i världen. Det blir inte mycket större än att jobba för dem, inte i Sverige i alla fall. Det känns faktiskt som en ära.

Din jobbtitel blir associate product manager, vad innebär det?

– Det betyder att jag ska jobba på marknadsavdelningen med ansvar för de spel Dice gör. Jag börjar inte förrän 4 februari, så jag vet inte alla detaljer än. Men jag gillar att Dice har marknadsföring lokalt på studion och inte bara hos ägarna, förlaget Electronic arts i USA. Det kan ofta bli fel i spelvärlden när en marknadsavdelning som sitter långt bort ska bestämma hur ett spel ska lanseras. Det finns många riktigt dåliga exempel på det. Dice är en platt organisation så jag misstänker att jag kommer att jobba med det mesta inom området.

På Pan vision har du ju bland annat varit förläggare för Pippi Långstrump på Nintendo DS. Vad tar du med dig för lärdomar till Dice?

– Att jobba med små utvecklare har verkligen fått mig att förstå hur svårt många har det där ute. Det är inte lätt att lyckas som spelutvecklare, även om förutsättningarna är bättre med digital distribution så är det svårt att synas och höras i den stora floden nya spel som släpps. Har man ett känt och bra varumärke är det guld värt. Jag tror jag har en bra förståelse för hur viktigt exempelvis Battlefield som varumärke är för Dice.

Du började jobba på branschtidningen Manual när du var 19, sedan blev du informationschef på Dataspelbranschen när du var 25, förläggare på Pan när du var 29 och nu vid 32 års ålder börjar du på marknadsavdelningen på Dice, var det så här du tänkte dig din karriär?
– Jag har aldrig haft någon sådan plan. Ända sedan jag var liten har jag velat jobba med spel och i spelbranschen. Jag försökte göra några egna spel när jag var ung, men det blev inget bra. Jag insåg att jag fick hitta en annan väg in i branschen och så blev det så här. Men så här långt är jag väldigt nöjd.

Du har skrivit en bok om Nintendo, 8 bitar på 80-talet, och håller på att skriva om Sega, hur går det?
– Sakta framåt. Jag har mycket information men har haft svårt att få till vissa intervjuer. Sega har en spännande och okänd historia, de var ständigt en underdog. Jag skriver böckerna för att jag vill dokumentera vad som hände, jag tycker att det både är viktigt och kul. Om ingen gör det kommer historien det att glömmas bort. Det vill jag inte.