Det är i en debattartikel i Göteborgs-Posten som Lars Stugemo och HiQ går hårt åt Saabs konkursförvaltares agerande. Orsaken är det de kallar ”orimliga krav som sannolikt kommer att driva flera företag i konkurs”.

Bakgrunden är att HiQ strax innan jul blev stämda av Saabs konkursbo. Kravet var att HiQ skulle betala tillbaka pengar som bolaget fått betalt för utförda tjänster.

Men det var inte bara HiQ som drabbades. Totalt stämdes drygt 30 bolag som varit underleverantörer till Saab. Den totala summan som konkursboet vill ha in är cirka 600 miljoner kronor. I HiQ:s fall handlar det dock ”bara” om 4,3 miljoner.

Den tvist som har uppstått kommer att prövas rättsligt, men för Lars Stugemo handlar det inte bara om själva pengarna, utan om vikten att få igång en diskussion om hur konkurslagstiftningen fungerar.

”Oavsett utfallet av rättsprocessen, visar stämningen hur snårig svensk konkurslagstiftning är och hur svårt det kan vara för underleverantörer att inte bara få betalt för levererade tjänster och varor. De kan till och med tvingas att betala tillbaka arvoden de fått för utfört arbete”, skriver han och fortsätter:

”På HiQ har vi haft uppdraget att driva och utveckla Saab Automobiles webbplats. Saabs webbplats har varit affärskritiskt för både marknadsföring och försäljning och av viktig betydelse för dess anställda och för omvärlden. Också efter det att konkursförvaltarna kom in i bilden, har vi fortsatt att leverera tjänster för Saab och haft konkursboet som kund och konkursförvaltarna som beställare."

"Det belopp som vi återkrävs på, är på cirka 4,3 miljoner kronor. Vi har meddelat att vi inte anser att konkursboet har rätt att kräva tillbaka betalningar som vi fått för utförda tjänster. HiQ är ett växande företag med god ekonomi. Men det finns underleverantörer med svagare resultaträkningar och där konkursboets krav och rättegångskostnaderna skulle innebära allvarliga följder. Får Saabs konkursförvaltare igenom sina krav, kommer de sannolikt att driva också några av Saabs underleverantörer i konkurs.”

Enligt konkursförvaltaren är HiQ återbetalningsskyldiga eftersom bolaget borde ha förstått att Saab kommit på obestånd redan 2011, och att HiQ därefter borde ha slutat leverera sina tjänster. Här hänvisas bland annat till produktionsstoppet i fabriken i Trollhättan mellan den 6 april och den 27 maj 2011.

”Men under detta produktionsstopp fortgick samtidigt tillverkningen av Saab-bilar i Mexico, Saab fortsatte att sälja fordon och det lades inga varsel om de anställda på Saab i Sverige”, konstaterar Stugemo i sin debattartikel och avslutar så här:

”Det kan tyckas vara en bättre åtgärd att svälja förtreten och betala tillbaka det konkursförvaltarna kräver på så lösa grundvalar, för att bli av med en utdragen prövning, med arvoden för egna juridiska ombud och rättegångskostnader. Men för oss på HiQ är den principiella prövningen viktig. Vi har inte gjort något orätt när vi stått vid Saabs sida och levererat de tjänster vi avtalat om. Och som vi inte ens har fått betalt för fullt ut. Så länge vi inte har gjort orätt, kommer vi att insistera på vår rätt.”