Sarah Svedberg hade tur. Hon ville jobba i London, älskade att fotografera och fick höra talas om jobbet på auktionshuset av en fotograf hon sökt jobb hos. Men hade hon vetat mer om Sotheby’s och vilken status det har i konstvärlden är hon tveksam om hon vågat sig in.

– I efterhand har jag förstått att så hamnar man bara inte där. Man ska helst komma från en känd släkt eller själv äga ett slott i Skottland. Men jag hade en bra tajming helt enkelt, säger Sarah Svedberg.

Först jobbade hon som foto­assistent på Sotheby’s fotoavdelning, som fotograferar auktions­föremålen till de kataloger som ges ut inför auktionerna. Men bara ett halvår senare fick hon egen studio.

Att fotografera hade hon lärt sig själv med ett stort intresse i botten. Och tack vare en duktig kvinnlig fotograf som mentor på Sotheby’s lärde hon sig snabbt att handskas med avancerade kameror i storformat. Hon säger att hennes fotokarriär var lite bakvänd:

– Det stack nog lite i ögonen på många att det gick så snabbt framåt för mig. Efter tre och ett halvt år var jag fast anställd i fotobranschen antikviteter och konst. Jag fick använda den dyraste och finaste kameratekniken. Det var ett privilegium, säger Sarah Svedberg.

Allteftersom studion och kamerorna blev mer och mer digitala vreds Sarah Svedbergs intresse över mot den digitala tekniken. Och hon bestämde sig för att flytta hem till Sverige och börja plugga.

– Många frågade hur jag kunde säga upp mig från Sotheby’s. En dröm hade ju gått i uppfyllelse.

Sarah Svedberg förklarar det med att hon aldrig haft djupa ambitioner att fota för konstens eller själens skull. Hon var mer intresserad av hantverket och att tekniskt göra bra bilder. Och nu ville hon gå vidare.

– Även om fotoyrket är fantastiskt är man mycket ensam i en mörk studio. Jag ser däremot it-jobb som sociala. Det handlar mycket om nätverkande. System är inte bara nätverkslänkar utan också samband mellan människor, säger Sarah Svedberg.

Efter inhopp på svenska auktionshuset Bukowskis började hon läsa systemvetenskaplig linje med inriktning mot it-management i Göteborg hösten 2002.

– Det var lite innan det blev platsgaranti på it-utbildningar. Men jag tänkte inte så mycket på arbetsmöjligheterna framåt. Jag fastnade för bredden på systemvetenskapliga linjen och kombinationen av teknik, kommunikation och information, och möjligheten att gå vidare inom forskning. Ju längre jag gick, desto mer rätt kändes det.

Sarah Svedberg gjorde nyligen klart sin magisteruppsats på Volvo IT om problem i globala it-projekt, och nu är hon färdig systemvetare.

I dagarna skriver hon på anställningsavtal som trainee på ett större företag på Lindholmen i Göteborg.
Det hon värderar högst hos en arbetsgivare är trygghet, utvecklingsmöjligheter och ärlighet. Att värdera ärligheten är svårast. Och att avgöra vilka företag som har intressantast uppdrag och som tar hand bäst om de anställda.

– It-företag porträtterar sig främst inom sin nisch men hemsidan kan vara flera år gammal. Då känns det inte trovärdigt. Eller när de pratar om mångfald och styrelsen bara består av fina herrar i kostym.

Sarah Svedberg söker sig till arbetsuppgifter inom kravhantering, metodutveckling eller test. Gärna som projektledare. På sikt är målet att jobba på en högre strategisk nivå, kanske som analytiker.

– Men det är svårt nu att veta riktigt vad man kommer ut till. Jag kommer säkert få en annan uppfattning när jag börjar jobba. Men mina förväntningar på första jobbet är att det ska vara en brant inlärningskurva och mycket aha-upplevelser, säger Sarah Svedberg.

Även om it-karriären är en bit ifrån jobbet på Sotheby’s säger sig Sarah Svedberg ha haft nytta av erfarenheterna därifrån under utbildningen.

– jag hade kommit i kontakt med system och arbetsrutiner som inte fungerade så jag kunde relatera till problemställningen. Jag har också haft nytta av att förstå vikten av diplomati och professionalism. Det är alltid nyttigt med erfarenhet från en annan bransch, anser jag.