Det svenska företaget Marratech startade sin verksamhet med att utveckla mjukvara för videokonferenser på Luleå universitet för nio år sedan. I april i år köpte Google upp deras företag.

Peter Parnes, som varit med från starten av Marratech, jobbar numera med att leda Googles svenska ingenjörsverksamhet.

Stefan Fölster är chefsekonom på svenskt näringsliv och har nyligen blivit professor i nationalekonomi på KTH. Han har även skrivit flera böcker om hur framtiden inom näringslivet kommer att se ut de närmaste 30 åren.

Åsa Sundberg är riskkapitalist på Provider Venture Partner, där hon investerar i teknikbolag som ligger i ett tidigt skede, men där affärsverksamheten börjat komma igång.

Stämningen är lättsam när vi träffas i IDG-huset en dag i slutet av året för att sammanfatta 2007 och blicka framåt på entreprenörsfronten.

Åsa Sundberg inleder med att säga att säga att hon var en av dem som var intresserade av att investera i Marratech för några år sedan. Men när de inte suttit med skärmbilden upp och ner under ett helt möte, och inte lyckats få någon ordning på tekniken, lade de investeringsplanerna på hyllan. Peter Parnes skrattar och hävdar att mycket har hänt sedan dess.

Vi börjar med att få lite pejl på entreprenörsläget i Sverige.

Hur ser det ut i dag på entreprenörsområdet?

Åsa: När det handlar om entreprenörskap är läget i Sverige i världstopp om man ser till bildningsnivå, avsaknaden av auktoritetsstyre och hur mycket pengar som läggs på forskning och utveckling. Men en faktor är vi inte bra på, och det är förmågan att göra affärer, och det beror mycket på den svenska kulturen. Om du gör affärer och misslyckas så är det väldigt fult. I USA, som är lite förebild på entreprenörskap, är det finare att försöka och misslyckas än att inte försöka alls.

Stefan: Svenskar har blivit väldigt positivt inställda till entreprenörskap, många säger att de själva skulle vilja starta eget.
Gradvis präglar detta också politiken. Vi har en ström av små förbättringar som kommer i perioder. Det senaste året har det kommit en del - inte minst avregleringar som öppnar för flera entreprenörer att starta. Men ändå är det relativt få som startar företag jämfört med andra länder.

Samtidigt finns det en paradoxal effekt. När det är lättare att få jobb är det färre som startar företag.

Peter: I dag finns det betydligt mer hjälp om man vill starta företag om man jämför med för tio år sedan när vi började vår resa. Nu kan du få hjälp med juridik och ekonomi och mycket av det praktiska som krävs för att komma förbi det byråkratiska. Runt universiteten till exempel byggs det upp idéhus och inkubatorsverksamheter.

Sen håller jag med Åsa i det hon sa om jantelagen. Det är fult att göra konkurs och därför vågar man inte starta företag. Det är i många fall bekvämare att fortsätta sitt åtta till fem-jobb.

Det norrländska företaget Marratech hade utvecklat mjukvara för videokonferenser i nio års tid när Google köpte dem i våras. Google lade även vantarna på svenska Trendanalyzer i mars. Hur ska svenska företag göra för att bli stora innan de blir uppköpta? Och finns överhuvudtaget möjligheten?

Stefan: Många svenskar ser inte till affärer i Sverige och bygger inte nya områden i Sverige. Till viss del beror det på att Sverige haft sådana enorma affärsmöjligheter i andra delar av världen. Störst chans finns det för ett svenskt bolag som satsar utomlands. Alla länder är olika, men ju längre man väntar desto större risk att någon annan tar idén

Åsa: Den allmänna inställningen är att man tar det lite piano, och testar produkten här hemma först. Sen går man ut och ser om det passar för andra länder. Så jag ser inte någon som bromsar utlandssatsningarna.

Peter: Det är självklart att om man ska växa och ska bli stor måste man fråga sig om den svenska marknaden är tillräcklig eller inte. Men ska du etablera dig i ett annat land tar det mycket tid, kraft och personlig investering. Du måste vara där fysiskt för att få till affärer och partnerskap. Det blir ju att man får bosätta sig där ett tag.

Många ser USA som ett föredöme när det gäller entreprenörskap. Vad säger ni om det?

Peter: En stor skillnad mellan att starta bolag i USA och att starta bolag i Sverige är att riskkapitalet i USA är mycket högre. Man startar inte bolaget om man inte tar in 50 miljoner dollar i riskkapital från början. I Sverige får du i många fall ett startaupp-bidrag på 200 000 kronor. Sedan är tanken att du ska jobba på, så kommer företaget organiskt att växa till sig. Det behövs också lite hjälp i tänket, att de som investerar redan från början tänker sig att det här ska bli stort och ser en miljardverksamhet.

Men var det inte det som var problemet vid it-bubblan -99. Att alla tänkte för stort?

Åsa: Det är jättestor skillnad i hur europeiska riskkapital investerar jämfört med hur man gör i USA. Om de investerade stort i USA 1999 och smått i Europa så är ju trots allt alla pengar förlorade - och då förlorade de mer i USA.
Det finns ju en fördel med svenska entreprenörer för de är varse att det är en jätteliten marknad. Inställningen är att man börjar här och sen ska man ut i världen. I USA ser de marknaden som världen och de företagen får man baxa ut på exportmarknaden.

Riskkapitalister i USA satsar ofta hårdare än andra, men är också mer abrupta med att stänga ner bolag. I Sverige kan vi inte riktigt göra så eftersom det finns ett ganska hårt tryck från dem som finansierar riskkapitalbolagen, som pensionsfonder och försäkringsbolag.

Stefan: Det är väldigt positivt att det går att söka riskkapital. För it-sektorn är det lite lättare men i många branscher sitter företagare i situationer där det är svårt att hitta någon som vill köpa. Och det höjer risken oerhört. Det positiva överväger även om man skulle önska att fler svenska företag var de som köpte andra.

Åsa, Peter och Stefan återkommer flera gånger till hur mycket den svenska attityden och kulturen påverkar för hur många som startar företag. Men vad krävs egentligen för att få fler svenska framgångsrika företag?

Åsa: Mycket är den allmänna attityden hos gemene man. Den ändras ju sakta men säkert, så den stora explosionen kommer nog inte, men det finns en trend i Europa som gör att vi kommer att tvingas vara mer entreprenörer och ha alla möjliga olika skäl att glädjas åt dem som skapar ny verksamhet.

Stefan: Ja, attityden är jätteviktig. Men det finns några saker som går att göra något åt. Man kan till exempel tillåta att fler har egna besparingar och buffertar.
Hur stat kommun och landsting styr verksamheten är viktigt, och de tillåter inte entreprenörskap i dag. I sjukvården har vi haft unika möjligheter att tidigt ha uppmuntrat it-system, men vi har inte gjort det. Nu har vi en stor offentlig sektor där lagstiftare sitter med och tröskar fram regelverk för hur e-auktioner ska kunna gå till och som man hoppas kunna vara klara om två till tre år. Först därefter är det möjligt för en entreprenör att sälja produkter.

Peter Parnes är den i gänget som har erfarenhet av att själv starta ett bolag. Mötte han någon pessismism i början?

Peter: Nej, egentligen inte. Det här är ju en spinoff från universitetsverksamhet. Och universitetets roll var inte att sälja produkter utan det var att skapa ett bolag som kan sälja det här. Jag håller inte med om att sänkta skatter på besparingar skulle öka investeringar, eller öka nyföretagandet, utan det handlar mest om att få folk att våga sticka ut näsan och våga göra det. Där får man börja på gymnasiet och universitet att prata om möjligheter och plantera ett frö att det går att starta ett bolag helt enkelt.

Vilka svenska it-bolag är mest intressanta i dagsläget?

Åsa: Det handlar mest om gänget som driver det. Planen du hade från början är inte samma sak som det blir när bolaget är stort. Och där måste man kunna vara flexibel. Förmågan att lyhört ta sig fram är viktig, det är ingen som vet hur det kommer att utvecklas. När en affärsidé är rätt i tiden har du många bolag som försöker göra samma sak. Då handlar det mer om entreprenören.

Peter: Jag håller med om att teamet är jätteviktigt. Att ha rätt personer med sig från början, som har passionen att göra något. Marratechs resa har haft flera dippar och det tär på krafterna, men man måste ha orken att göra det,

Stefan: Vi är på väg in i en period där vi kommer se rätt mycket koppling mellan it-system och den verkliga världen. Det är it-teknik i bilar, gpser, bilar som håller reda på hur snabbt man kör. Eller den helt robotiserade bilen. Det finns redan många företag som driver det här och som kanske köper upp företag längst vägen.

Slutligen bad vi våra experter att utse en aktuell flipp eller flopp. Här är vad de svarade:

  Flipp Flopp

Åsa Sundberg
Apples initiativ med Iphone. Googles samarbetsinitiativ med Android.
 
Peter Parnes
Communitys och system som bygger runt dem. Telekomföretag som vill knyta till sig kunder genom att bygga slutna plattformar och börja sälja produkter som de inte sålt tidigare.
 
Stefan Fölster
Ett hem där maskinerna själv ringer efter service när det behövs. Det helt intelligenta hemmet.

Fakta

Peter: Hitta rätt riskkapitalbolag att jobba med. Och sätt dig inte i sitsen att riskkapitalbolaget styr allt. Våga satsa. Var inte rädd.

Åsa: Snacka med väldigt många. Var inte orolig att någon stjäl idén utan prata runt med så många som möjligt så att du vet vad som är möjligt att göra nu.

Stefan: Testa din produkt på din mamma. Förstår hon den och tycker att den är kul att använda? Vi ser många tjänster som är lite för komplicerade.