Det har talats länge om en pc per elev i skolan. Nu börjar verkligheten hinna ikapp. Enligt en rapport från Skolverket går det idag i genomsnitt 1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor och 2,5 elever per dator i kommunala gymnasieskolor.
Motsvarande siffror för grundskolan är 4,5 elever per dator i fristående och 6,0 elever per dator i kommunala grundskolor.
Potentialen för tillväxt är stor, med andra ord. I fjol såldes runt 200 000 pc till svenska skolor, enligt analysföretaget IT Research. En dator per elev i skolan skulle innebära att den siffran mer än fördubblas.
Och nu vittnar både kommunerna och it-branschen om att försäljningen tar fart. En pc per elev och lärare blir allt vanligare, och den ökade efterfrågan gör också att kommunerna behöver någon som kan ta ett samlat grepp.
Ateas nyligen genomförda affär med Nacka kommun är ett exempel. Den innebär att kommunen till en fast månadskostnad får datorer, skrivare och servicetjänster för elever och medarbetare i kommunen. Kontraktet är värt cirka 80 miljoner kronor och löper under fem år med möjlighet till två års förlängning.
Christopher Krokstedt, chef för nationella affärsområden på Atea, säger att Atea tidigare har kört samma upplägg i Norge och nu har svenska och danska Atea följt efter. Under året har Atea tecknat liknande avtal med Nyköpings och Gävle kommun samt med friskoleaktören Academedia. Han räknar med minst en till affär innan året är slut.
– På gymnasiet är de på väg mot en dator per elev och grundskolan är också på gång. I en medelstor kommun kan det innebära 10 000 elever, och att de alltså ska ha 10 000 datorer till. Det blir svårt att hantera för en kommun vars it-avdelning är avsedd att ta hand om administrationen, säger Christopher Krokstedt, som betonar att det är den stora skillnaden mot tidigare skol-pc-affärer.
– Skoldatorer ett till ett är en sak. Men att gå in och ha folk på plats, som tar hand om grundläggande operativsystem och helpdesk är något helt annat. I Nacka tar vi över sex personer, så det är en form av begränsad outsourcing.
Han får medhåll från Mats Bohman, administrativ direktör i Nacka kommun.
– Vi har höga ambitioner vad gäller användning av it i verksamheten, och inte minst skolan. Att hyra it är ett modernt och kostnadseffektivt sätt att förse elever och verksamheter med arbetsverktyg, säger han i en kommentar till affären med Atea.
Ett annat företag som vädrar förändring är Lin Education. Bolaget bygger sin verksamhet på att sälja datorer till skolan, med kunder som Göteborgs stad, Partille och Tranemo kommun, Fridaskolorna och Academedia.
Projektledaren Carl Fredelin vittnar om en växande efterfrågan på skol-pc och spår att utvecklingen kommer fortsätta i samma takt.
– Vi ser en dramatisk ökning. Vi har kört det här i ganska exakt två år och har gått från 0 till 15-16 miljoner i omsättning. Inom tre år kommer en dator per elev och lärare att vara standard på skolor och det gäller både kommunala skolor och friskolor, säger han.
Lin Education lägger mycket krut på att utbilda både lärare och rektorer. Och det är en drivande faktor bakom affärerna, enligt Carl Fredelin.
– Innan har man köpt hårdvara på bulk och tryckt ut i organisationen. Men bara ökad datortäthet kommer inte att göra någon förändring. Det måste gå hand i hand med förändrad pedagogik, säger han.
Är det många liknande affärer på gång?
– Vi sitter på en mängd upphandlingar just nu, lika många kommunala skolor som privata. Nästa år kommer garanterat att bli ett rekordår.
Kommunernas satsningar på it växer, men i jämförelse med annat bleknar omfånget.
Lärarnas riksförbund presenterade nyligen en undersökning tillsammans med Novus Opinion och Microsoft där det visade sig att Göteborgs stad lägger åtta gånger mer skattepengar på kaffe än vad de lägger på datorer som arbetsredskap till elever och lärare.
Av undersökningen framkom vidare att endast 12 av 137 skolor i kommunen hade datorer till samtliga lärare.