Mikael Runhem är frustrerad. För snart tre år sedan sålde han sin majoritetsandel i Episerver, ett bolag han grundade redan 1994, och blev mångmiljonär. Planen var att använda pengarna som affärsängel, att investera i och hjälpa unga, svenska teknikbolag i ett uppstartskede.

Propåerna har varit många. Men sedan försäljningen av Episerver har han tackat nej till ett tjugotal investeringar, bland annat i omskrivna ögonstyrningsbolaget Tobii, affärssystemsleverantören Medius och mobilföretaget Squace – inte på grund av bolagen i sig utan de stränga skatteregler som sätts in när entreprenörer plötsligt får loss en stor summa pengar från en försäljning.

– Det är inte synd om mig. Vilken underbetald sjuksköterska i Boden skulle tycka synd om mig? Men för Sverige är det hål i huvudet hur systemet ser ut, säger Mikael Runhem.


Skattereglerna straffar entreprenörer som vill gynna unga, svenska teknikbolag. ”Som framgångsrik i Sverige är man smittad. För att bli frisk måste jag ta ledigt från näringslivet i fem år i stället för att bidra med mina kontakter och min erfarenhet”, säger Episervergrundaren Mikael Runhem.

På skattespråk kallas det för regelverk 3:12, de lagar som styr hur intäkter från bolagsutdelningar måste skiljas från löneintäkter. Förenklat innebär det att en entreprenör som gjort stora pengar på en försäljning inte får gå in som aktiv affärsängel i andra företag under en karantänsperiod på fem år – då åker han eller hon på en rejäl skattesmäll.

Under den tiden är inkomsterna från försäljningen av bolaget ”smittade”, enligt Skatteverkets benämning. Satsar entreprenören pengarna i andra svenska bolag blir straffet en skattenivå på 56 procent. Det är ungefär dubbelt så mycket som om pengarna förvaltas passivt, som i utländska fonder.

Dessutom nollställs klockan och pengarna anses smittade i ytterligare fem år.

– Som framgångsrik i Sverige är man smittad. För att bli frisk måste jag ta ledigt från näringslivet i fem år i stället för att bidra med mina kontakter och min erfarenhet. Det är ett elände, säger Mikael Runhem.

Syftet, enligt Skatteverket, är att förhindra att pengar göms undan beskattning genom att hela tiden återinvesteras i nya bolag.

Resultatet är, enligt Mikael Runhem, att lovande svenska teknikbolag får mycket svårt att hitta finansiering. Affärsänglar är viktiga i ett tidigt skede, innan bolag är mogna nog att söka investeringar från till exempel de stora riskkapitalbolagen.

– Om inte små bolag får hjälp att växa upp så blir det inga stora bolag heller. Men i stället sitter jag och mina kompisar och matar duvorna i fem sex år. Vi låter utländska banker investera våra pengar i tyska statsobligationer i stället för i grannens smarta idé. På vilket sätt är det bra för Sverige?

Urban Kardvik, skattejurist på revisionsbyrån Grant Thornton, stämmer in i bilden. 3:12-regelverket ställer ofta till det för nyrika entreprenörers framtidsplaner:

– För de som avyttrar sina bolag dyker den här frågeställningen upp. Ibland kan det komma som en jobbig överraskning. Jag vet flera entreprenörer som är väldigt irriterade på det här.

– Det är en väldig skillnad på skatteskalorna för kapital och tjänster i Sverige. I andra länder är det sällan så. Då behöver man inte den här typen av stora regelkomplex.

Du följer väl IT24 på Twitter? Vi finns på twitter.com/IT24se

Fakta

En snårskog av byråkrati omgärdar 3:12-regelverket. För att ge investerarnas ”smittade” pengar en öppning så tillåter lagen att affärsänglar tar en ”passiv” roll i nya bolag. Exakt vad det innebär är dock oklart.

Enligt revisionsbyrån Grant Thornton bedöms styrelseuppdrag generellt vara okej. Men så fort entreprenören tar en aktiv roll i verksamheten, genom att till exempel dra in affärer eller ge konkret vägledning åt vd:n, bryts karantänen och de ”smittade” pengarna måste isoleras i ytterligare fem år.

Mikael Runhem anser att det förtar själva grundidén med att vara affärsängel:

– Entreprenörer är väldigt bra trädgårdsmästare i små trädgårdar. Vi känner halva världen och har gjort hela resan själva. Jag har gjort en massa misstag som andra borde slippa gå igenom. Man har väl alltid sett framför sig hur man kommer kunna hjälpa andra i framtide

2007 köpte riskkapitalbolagen Amadeus, Northzone och Monterro 60 procent av Episerver för 159 miljoner kronor.

Mikael Runhem och hans familj gick då från att äga 83 procent av bolaget till en andel om 25 procent.