Rasmus Andersson är den person som nästan egenhändigt skapat alla de visuella element som utgör Spotify i dag. Det betyder att Rasmus ligger bakom allt från logotyper, företagsprofil till utformning av Spotifys klientprogram.

Rasmus bedrifter har även uppmärksammats utanför Spotify och nyligen blev han kontaktad av Facebook med ett erbjudande om arbete. Efter att bjudits över till USA en vecka bestämde sig Rasmus för att ta det stora klivet till andra sidan Atlanten. Det innebär att han går från ett av webbvärldens mest hajpade bolag till ett annat.

– När Spotify drogs igång var vi inte alls många personer. Jag var den som gjorde saker som "visades utåt", de delar som bryggade Spotify med omvärlden och då främst våra framtida användare. Det innebar att mina uppgifter har innefattat allt från företagets profil som grön färg, logotyp, framtoning med mera, till produktens funktioner och utseende, det vill säga de program man kör på sin dator eller i annan enhet, som användare, säger han och berättar att han var med redan från början.

– Vi växte med ganska jämn takt och ganska tidigt kom Sophia Bendz in i Spotify-familjen. Sedan 2007 har hon gjort ett fantastiskt jobb med just pr och framför allt marknadsföringen av Spotify. Jag och Sophia har jobbat nära varandra på dessa områden.

Fram tills dess att han beslutade sig för att lämna Spotify var Rasmus ensam med ansvaret för varumärkets fysiska framtoning, men han säger att han lämnar över det i goda händer.

– Tre mycket duktiga personer tar nu över och fortsätter driva Spotify in i framtiden, säger han.

Hur blev du kontaktad av Facebook angående jobberbjudandet?
– Genom e-post. De var imponerade av vad jag gjort med både Spotify och andra påhitt varpå de bjöd över mig en vecka till Silicon Valley (Palo Alto och San Francisco i Kalifornien, USA), där jag fick träffa ett gäng härliga människor, mina framtida kollegor, och uppleva miljön både på Facebooks huvudkontor och i området.

Vad blir din nya titel och dina uppgifter på Facebook?
– Min titel är product designer med "senior" framför om man vill. Men inom produktgruppen på Facebook så finns det inte lika mycket hierarki som det finns unika talanger, så titlar säger inte mycket. Exakt vad jag kommer göra på Facebook vet varken jag eller min framtida chef just nu. Men det är så det brukar vara i den här branschen, antingen är det en mycket specifik del av sin produkt man behöver förbättra eller så är det en specifik person man vill ha med på tåget.

När börjar du ditt nya jobb?
– Om allt går enligt planerna med visum så börjar jag den 4 oktober.

Eftersom du arbetat mycket med klientprogram, betyder det här att Facebook har något i görningen på det området?
– Just maskin-människa-gränssnitt är ett av Facebooks viktigaste områden. Varje gång du är inne på Facebook så använder du och blir hjälpt av kommunikation i form av ett gränssnitt (tekniskt sett förkortat UI, HCI eller HMI). Dessutom underhåller Facebook en rad andra program exempelvis i form av en Iphone-app.

Till sist, vad är ditt bästa tips till andra utvecklare som vill lyckas?
– Gör! Det är det absolut viktigaste. Och var inte rädd att bli dömd av andra, för det kommer man bli hela livet och det spelar egentligen ingen roll. Genom min hittills elvaåriga karriär har jag träffat många riktigt duktiga människor inom mjukvaruutveckling och datorvetenskap som är lyckliga och trivs. Alla har de gemensamt en drift att alltid testa nya saker och ett stort intresse för vad de jobbar med.

Rasmus började programmera redan som 14-åring. Han drev även en nättidning tillsammans med några kompisar. Tidningen Team Mobile handlade om extremsport.

– På den tiden hade jag just lärt mig html och lyckats köpa rätten till ett domännamn och allting var väldigt experimentellt. Vi visste att vi "ville ha en sådan där hemsida på internet". Men när man surfade runt kunde man hitta andra webbsajter som förändrades då man gjorde något. Till exempel skriva ett meddelande i en ruta och klicka på en knapp, varpå meddelandet direkt kunde ses av alla andra som besökte webbsajten, detta var något som eggade min fantasi och jag ville kunna göra samma sak.

– Efter lite forskning visade det sig att man skrev ett slags program som kördes på webbservern. Så jag köpte en bok som heter "CGI-programmering" vilken lärde mig att skriva mycket rudimentära Perl-skript.

Men Rasmus säger samtidigt att programmeringen i sig aldrig varit fokus i karriären. Snarare har det handlat om vad programmering kan åstadkomma.

– Om du vill komma igång med mjukvaruutveckling så rekommenderar jag att dyka in i den enorma och vänliga världen av öppen källkod. Det finns miljontals program och guider som är helt gratis och massor av chatrum, e-postlistor och forum där man kan få hjälp och utbyta idéer.