Få branscher är mer mansdominerade än informationsteknikens. Taiwanesiska HTC, från början High Tech Computer Corporation, är ett av undantagen. Att företaget alls existerar, och har kunnat göra sin osannolika vandring från minimal hårdvaruproducent till en av världens största telefonleverantörer på knappt mer än ett decennium, är en kvinnas förtjänst. Hennes namn är Cher Mi Wang.
Det kapital ur vilket HTC föddes började ackumuleras 1954, då den taiwanesiska entreprenören Yung-Ching Wang bildade företaget Formosa Plastics. Den japanska ockupation av ö-nationen hade varat i femtio år och brutits först i och med kapitulationen 1945. Istället gavs plats åt kinesiskt styre, och som ett nytt nationellt företag frodades Formosa Plastics och växte till en av österns största petrokemjättar.
Yung-Ching blev multimiljonär, och lämnade efter sig tillräckligt mycket pengar för att var och en av hans åtta döttrar och två söner skulle ha sitt på det torra för all överskådlig framtid. Bland Yung-Ching Wangs tio barn skulle entreprenörsblodet visa sig flyta starkast i dottern Cher Mi Wang, nummer nio av tio i kullen.
Cher Mi bestämde sig för att slå sig in på den gryende taiwanesiska elektronikmarknaden, med en vision som skilde sig från konkurrensen. I mitten av 90-talet var den koreanska elindustrin känd för en enda sak: Att klona redan existerande teknik till ett billigare pris. Cher Mis idé var att istället utveckla och producera ny teknik, och använda sig av redan etablerade distributörer.
Hon hittade sin samarbetspartner i affärsmannen Peter Chou och företaget High Tech Computer Corporation föddes. Cher Mi Wang kapitalinjektion gick åt till att uppgradera en kader av ingenjörer och industriformgivare, och man säkrade anmärkningsvärt snabbt kontrakt för att leverera nya produkter åt åtskilliga av marknadens största aktörer.
Flaggskeppet HTC Legend.
Ipaq blev HTC:s första stora framgång – värdens första handdator, med Windows Mobile som operativsystem, och byggt på uppdrag av Compaq endast tre år in i HTC:s livstid som företag. Samarbetet med Compaq byttes mot HP när HP köpte upp Compaq 2002, och tillverkningen fortsatte i oförminskad skala.
HTC blev snabbt känd som tillverkare av en rad aldrig tidigare skådade hårdvaror: Världens första handhållna pc med färgskärm 1999, världens första Microsoft-styrda Smartphone kom 2002 följt av världens första Microsoft-drivna 3g-telefon året därpå. Den prestige och status som följde på innovationerna gjorde att HTC kunde ta nästa stora steg upp i hackordningen inom it-branschen, genom att börja producera smartphone-modeller under eget varumärke.
2008 blev året då HTC producerade den första smarta telefonen som drevs av Googles hypade operativsystem Android: HTC Dream. Den är även känd under namnet T-Mobile G1 på den amerikanska marknaden och märklig nog som Era G1 på den polska. Debuten skedde i USA och det tog ett halvår innan en miljon enheter nått slutkonsument.
Den största bekräftelse man kan få är inte nödvändigtvis konsumenternas hyllningar; det är konkurrenternas fördömanden. HTC:s exempellösa expansion, i synnerhet i ohelig allians med Google, sågs inte med blida ögon av Steve Jobs och Apple. Resultatet blev en stämning, där Apple anklagade HTC för 20 patentintrång (med avseende på hårdvara, mjukvara och gränssnitt hos Iphone) och krävde ett omedelbart USA-importstopp för alla HTC-telefoner som använde sig av Android-plattformen.
– Vi kommer inte stillatigande att se på hur konkurrenter stjäl våra patenterade uppfinningar, röt en stridslysten Steve Jobs i ett uttalande inför den samlade it-journalistkåren.
HTC tog det hela med relativ ro, dementerade bestämt påståendena om patentintrång och påpekade att man, till skillnad från Apple, har en gedigen bakgrund av smartphone-tillverkning sedan 1999.
– Vi skulle aldrig kunnat komma dit vi är idag – med samarbetspartners som Microsoft, Google, samtliga amerikanska teleoperatörer och Qualcomm – om vi inte hade visat respekt för intellektuella rättigheter, sa HTC:s amerikanske vice-vd Jason Mackenzie apropå anklagelserna tidigare i år.
Konsekvenserna har låtit vänta på sig. Någon amerikanskt importstopp på HTC:s Android-telefoner har inte kommit till stånd. Det dröjde heller inte länge innan HTC serverade en kontrastämning till Apple, gällande fem patentintrång där Iphone påstås ha efterapat HTC:s teknik.
Kontentan av det hela? Inom smartphonebranschen arbetar en handfull företag med att utveckla likartade produkter. Att applikationer, problemlösning och funktion blir likartad även den är föga förvånande. Samtidigt är alla parter medvetna om att det inte är några större problem att dra denna typ av juridiska konflikter i långbänk, och de eventuella fördelarna med utspelen kommer därför främst att handla om prestige, marknadsföring och reklam. Till råga på allt går utvecklingen inom segmentet i en rasande hastighet – när och om konflikten någonsin kommer till ett avgörande lär den inblandade tekniken sedan länge vara obsolet.
Vad gäller konkurrensen med Apple på den nordiska marknaden framhäver HTC själva det faktum att man erbjuder ett helt annat utbud än den största konkurrenten.
– Vårt fokus ligger på att löpande förbättra det vi erbjuder våra kunder genom design och användarvänlighet, i högre utsträckning än vad våra konkurrenter gör. Vi tror på att ge våra kunder möjlighet att välja mellan flera olika telefonmodeller, var och en med unika egenskaper som passar respektive användare bäst, säger HTC:s Nordenchef Peter Frølund.
HTC:s Nordenchef Peter Frølund.
Efter att ha skött försäljningen via representanter, i Sverige Brightpoint, tog HTC klivet in i Sverige som eget bolag i slutet av sommaren 2009. I ett uttalande från Köpenhamnskontoret vintern 2007 var den blygsamma målsättningen att säkra en tredje- eller fjärdeplats i storleksordningen bland aktörerna på smartphone-marknaden – en målsättning som snabbt kom att uppgraderas. Under Sverigekontorets första år utökades bemanningen från den ensamme Sverigechefen till sex anställda med tydligt plan på att bli fler. Och när försäljningsstatistiken för 2010-års första kvartal sammanfattades av analysföretaget IT Research kunde man konstatera att HTC innehar en andraplats inom smartphone-segmentet, hack i häl på marknadsledande Apple.
Johan Gerebro, produktchef hos distributören Brightpoint, har samarbetat med HTC så länge företaget har funnits på den svenska marknaden.
– Skillnaden är extrem mellan nutid och dåtid. Från början var HTC en underdog, som till råga på allt arbetade med en teknologi som väldigt få förstod eller accepterade. Jag som har varit med ända sedan Qtek-tiden minns hur enda kontakten med företaget kom genom en representant från Taiwan som dök upp någon gång om året, och inte hade någon speciell insyn i de förhållanden som rådde på den svenska marknaden. I dag finns här en hel organisation, med ett promotion-team som har en räckvidd över hela Skandinavien.
Johan Gerebro fortsätter:
– I dag är HTC en starkt tillverkare i klass med Sony Ericsson och Nokia. Enda skillnaden är att de inte har lika lång tid bakom sig. Det har varit extremt roligt att få se ett företag gå från noll till den status man åtnjuter idag på det sätt som HTC har gjort.
Hur skulle du förklara HTC:s framgångar i Norden på senare år?
– Det finns främst två faktorer. Dels den rent fysiska närvaron i form av ett Sverigekontor, dels styrkan i själva modellerna med ett gränssnitt som utvecklats för att ge användaren en så behaglig upplevelse som möjligt. Jag minns hur vi nervöst följde forumdiskussioner när HTC Hero lanserades. Det förekom en hel del kommentarer om saker som borde ändrats, saker som utelämnats och saker som borde utelämnats, men med facit i hand kunde konstatera att det bara handlade om en liten klick människor, och att modellen mottogs med hyllningar på bred front.
Hur tror du att framtiden ser ut för HTC på den svenska marknaden?
– Just nu handlar det om att fortsätta att leverera bättre innehåll än konkurrenterna och HTC har hävdat sig mer än väl med funktioner som DLNA-stöd och och mailstreaming. Samtidigt gäller det att ligga i framkant vad gäller design, säger Brightpoints produktchef Johan Gerebro.
Han fortsätter:
– Peter Chou har sagt att på sikt kommer det dock inte handla om att göra den minsta eller snyggaste mobilen – i en era där man nått den minsta praktiska storleken kommer det att bli mer viktigt att leverera rätt innehåll på ett enkelt och användarvänligt sätt.
Om HTC vill fortsätta att expandera inom smartphone-nischen finns det ett steg till att ta, lika naturligt som riskabelt: Att utveckla ett eget operativsystem. Genom ett eget OS kan man kontrollera alla aspekter av verksamheten, likt Apple gör idag, från mjukvara till hårdvara till utveckling och marknadsföring. Effekten blir en inkomstoptimering utan like.
– Vi fortsätter att utvärdera möjligheterna, men det finns en hel del villkor som måste uppfyllas om vi ska lansera ett eget operativsystem, sa HTC:s finansielle chef Hui-ming Cheng i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg i våras.
Samtidigt är konkurrensen mördande mellan de tre största aktörerna Apple, Google och Microsoft, och rävspelet i kampen om rätt samarbetspartners är oerhört intensivt. Innan HP köpte det undergångsdömda Palm i början av sommaren sågs HTC som en av de mest lovande spekulanterna, och uppgavs snegla lystet på det hyllande, patentstinna men icke desto mindre marknadsmässigt misslyckade egenutvecklade operativsystemet WebOS.
Så blev inte fallet, och huruvida man kan, vill och vågar utveckla ett eget system från noll får framtiden utvisa. Klart är däremot att detta vore det naturliga sättet för HTC att ta steget upp i en ännu högre division.
– Jag kan inte kommentera spekulationer om framtiden, svarar HTC:s Nordenchef Peter Frølund.
Den här artikeln hittar du också i tidningen IT.Branschen, nummer 6, 2010. Klicka här för mer information.
